Torvmarksskogar och klimat
Det finns ett enormt kollager i torvmarksskogarna och merparten finns i torven. Kollagret i torven har bildats långsamt, men kolet kan i värsta fall snabbt frigöras till atmosfären.
Kollagret i torven har bildats långsamt, men kolet kan i värsta fall snabbt frigöras till atmosfären. Andelen av skogsekosystemets totala kolförråd som är bunden till biomassan är större på fastmarker än på torvmarker. På fastmarker är förändringar i trädbeståndet och den övriga biomassan avgörande för ståndortens kolbalans. I torvmarksskogarna ska också förändringarna i torvens kollager alltid beaktas.
Torvmarksskogarnas kolsänkor och utsläppskällor
När det gäller koldioxidutsläpp från torv kan torvmarksskogar, dvs. skogsdikade torvmarker som används för virkesproduktion, grovt delas in i två grupper. Från jordmånen i torvmarksskogar, som är rika på näring och ofta domineras av granar eller lövträd, frigörs ständigt mer kol till atmosfären än vad som binds i marken från förna från trädbeståndet. På grund av den långsammare nedbrytningen av både torv och förna frigörs nästan ingen koldioxid från jordmånen i näringsfattig torvmarksskog. Under talldominerade trädbestånd producerar också den rikliga risvegetationen förna som långsamt bryts ner.
Vattennivån reglerar utsläppen och sänkorna för alla växthusgaser. När det gäller utsläpp bör grundvattenytan ligga på ett djup av cirka 30–40 cm, varvid trädrötterna befinner sig under aeroba förhållanden ovanför vattenytan, medan det längre ner ligger ett tjockt torvlager skyddat mot nedbrytning. En skog med god beståndstillväxt håller själv vattennivån tillräckligt lågt, vilket minskar behovet av dikesrensning.
Utsläpp av metan uppkommer inte från torv när vattenytan är djupare än cirka 30 cm. I praktiken uppkommer inte utsläpp av metan i näringsrika torvmarksskogar med ett rikligt trädbestånd. Små metanutsläpp uppkommer ofta i näringsfattiga glesa skogar. Diken kan orsaka metanutsläpp i alla typer av torvmarksskogar. Jordmånen i näringsrika torvmarksskogar kan även ge upphov till utsläpp av dikväveoxid, dvs. lustgas.
